Kenneln

Monica heter jag och har haft leonberger i ca 11 år. Jag bor i en villa på "landet"med min man John och våran dotter Moa. Huset är beläget mellan Uppsala och Gävle. På gården har vi även tackor med lamningar varje vår, och för att inte glömma någon! våran underbara katt Sladden, som tror att han är en leonberger! Man blir som man umgås, som man brukar säga.

Våran första valpkull föddes i oktober 2003. Tio små charmtroll blev det, fem tikar och fem hanar. Allt gick väl kanske inte direkt som vi hade tänkt oss. Kejsarsnitt mitt i natten, ögoninflammationer, hundarna fick löss (alla 13!) m.m. m.m.
Vissa släktingar och bektanta sa till mig; "Är det så här du vill ha det, bara massa utgifter och bekymmer??" Jag behövde inte ens fundera över mitt svar, för jag visste redan. Blöt och varm, och med stängda ögonlock fumlade den runt på fällen. Jag hjälpte den lite på traven och efter bara en liten, liten stund började den att dia från sin mamma. Jag kommer så väl ihåg det första ögonblicket. För jag blev alldeles varm inombords och tårarna bara kom...

Och jag tänkte tyst för mig själv; Det här är mitt liv!